Så dök han nu upp igen. Vår lille Otto. Igår på kvällen hör jag att någon går igenom kattluckan men ingen plinga från halsbandet. Jag tittar upp från soffan och där står en röd storögd mager katt. Rakt in till matskålen. Så lycklig han har varit. Han som knappt säger ett ljud har snackat med mig. Myst på min kudde och bara varit nära oss.
Vi skolkade idag. Drog iväg och plockade jordgubbar. Fixade lite ärenden. Hade egentligen tänkt att ta det lite lugnt…
Men jag kan ju tydligen inte göra något med måtta. Flädersaft som skulle silas och hällas upp. Bus svepte ett glas och den fick klart godkänt. Sedan hade jag 10 liter jordgubbar att ta hand om. Smart. Inte. En del ska vi ha i morgon, jag har frusit in till smoothie (frukost nästan varje dag) och jag har gjort tre och en halv burk sylt. Inte konstigt att jag somnade med Bus förut…