Kanske inte var det ultimata första passet. Senast jag red var i oktober 2014. Har inte suttit på en häst sedan dess. Min första tanke var hur hög hon kändes. Det var ju oväntat. Även om jag var lite pirrig i början så gick det över direkt. F hoppade min kompis unghäst samtidigt och det blåste helt galet. Men jag skulle bara rida. Tog det lugnt då unghästen är lite bockig och jag var osäker på hur Sass skulle reagera på sanden som skvätter på plastbommarna. Det gick hur fint som helst. Hon har mognat massor.
Jag var osäker på om jag skulle ha någon struktur på t.ex. uppvärmning men det kommer tillbaka så snart jag bara börjar. Var tvungen att göra några byten och en halv piruett innan jag slutade. Bara för att jag kan och har längtat så. Nu handlar det mest om att bli ett team igen. Att hon svarar snabbare på mina hjälper och inte bara går och ser snygg ut i sin egen värld. Det är hon bra på. 🙂
När det kommer till träningsvärk så är det ryggfiléerna som känns mest. Och jag vet exakt vart sittbenen håller hus. De är absolut mest ömma. Jag har gymmat så jag är stark men kondisen är jag medveten om att jag slarvat med. Straffar sig nu i traven då det kräver lite mer.
Tog mig tid att vara i stallet utan stress igår. Men när jag kom dit så var det redan mockat. Så snälla människor jag har fått omkring mig. Jag har fortfarande inte hittat alla mina saker och det ligger hullerombuller i hyllorna. Men det ger sig med tiden. Mamma J har dessutom tvättat alla mina schabrak och täcken. Bara så galet bussigt.
Bara tvungen att lägga in ett par bilder på våra skitsvansar. Så här kan det se ut på morgonen. Oscar har varit ute och härjat på natten och myser hos Bus.
Otto är måttligt diskret och ska ligga i mitten. Söta kattdjuren.