Har inte talat så högt om dagens tävling. Jag har varit nervös så det räcker ändå. Jag som aldrig är särskilt nervös. Men med bara två veckors ridning och kanske inte helt synkad med kära Sass så var det väldigt pirrigt. Det gick dock över när jag satt upp. Förkylningen gjorde det inte direkt lättare. Jag fick ta det ganska lugnt på framridningen till MsvC:1 p.g.a. hostan. Precis när jag red in på banan blåste det upp och det kom en störtskur. Bredvid banan stod en högtalare med en svart sopsäck på. Den började fladdra som en tok och Sassen blev så rädd att hon höll på att lämna banan med mig flera gånger. Kom försent till start och fick -2 för det. Var glad att jag kunde lotsa henne runt banan alls. Fick trots kaoset drygt 60%. Jäkla otur..
I MsvC:2 var vädret lugnt men spänningarna satt kvar. Traven gick fint med två åttor. Galoppen drog ner oss till 64%. Ena enkla bytet missade vi helt och fick en etta. Viktigast var att jag ändå kunde få en hyfsad ridkänsla trots spänningen i henne. Känslig dam. Och så fick vi en andra placering och blå rosett.
Trevligt arrangerat av Gunnesby. Festisen (och moroten) efter ritten var gudagod. 🙂
Och vem vill se Carmen på operan i december med mig?