Hann inte rida idag då det körde ihop sig. Så på med benskydden och in i ridhuset. Tänkte hon kanske ville röra sig lite fritt. Jo. Eller? Nope. Hon gick med nosen i ryggen på mig. Eller i mitt öra. Hon är så rar och kärvänlig. Till slut fick jag henne att trava. På en volt runt mig som om jag longerade. Fick lite galopp och något bocksprång. På en stor volt runt mig. I båda varven.
Efter lite bus så skrittade vi av igen. Jag vänder och hon vänder. Jag stannar och hon stannar. Jag springer och hon hänger på. Utan mutor i fickorna. Men så fattade jag att hon tröttnat. Då parkerade hon och glodde på mig och dörren. ”Kom så går vi ut”. Hon är bara så skön, min vackra Sass.
