Sassen träffade jag första gången när hon var tre månader. Jag hade rest till Tyskland med en god vän och skulle titta på föl. Jag hade Wille som jag tävlade med och ville ha en unghäst som ”pålägg”. Vi reste till Hannoveranerförbundets anläggning där de har auktioner flera gånger/år. Det här var den första elitauktionen för året så det var bara en liten grupp tidigt födda föl med. Men oj vilken upplevelse det var att få se auktionen och showen på kvällen. Min vän var välkänd och kände många människor. Vi minglade och åkte även en sväng dagen efter och tittade på fler föl. Och hoppsan, jag köpte visst två fölisar. Men det är en annan historia. 🙂
De visade fölen med sina mammor på stora banan och vi tittade noga och antecknade. Efter visningen så gick vi in i stallarna för att se dem på närmre håll. Stallarna är obegripligt stora och vissa föl gömde sig bakom mamma. Kan man ju förstå. När jag kom till Sassens box och öppnade så fick jag direkt en liten fölnos mitt i ansiktet. Strax efter gjorde mamman samma hälsning. Vilket ljuvligt bemötande! Den mentaliteten föll jag hårt för. Hon tycker verkligen om människor och tror ingen om ont. Så länge man är snäll mot henne. Hon blir verkligen upprörd och ledsen om man rycker i henne eller är stressad och hetsar.
När det var dags för auktionen hade jag fyra föl som jag var extra förtjust i. Har för mig att två av dem gick innan Sassen och jag kommer ihåg att de gick för omkring 100 000 sek/styck. Inte inom min budget kan jag lova. Just innan Sassen kom in såldes ett föl för stora pengar. Då ska det delas ut blommor och presenter. Det blir alltid lite vakuum i hallen efter ett sälj för mycket pengar. Sassen fick därför inte så mycket uppmärksamhet. Tur för mig. Jag budade och fick motbud. Men jag vann. Vilken grej! Vi hade dessutom fått plats nere vid banan och VIP-borden så de på läktarna såg vilka som ropade in vilka hästar. Efter auktionen minglade vi nere på banan och det kom fram rutinerade farbröder och gratulerade till ett bra köp. De var ärligt förvånade att hon inte gick för mer pengar. Med tanke på exteriör, gång och stam. Hon är ingen lätt dam men hon ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Ska jag skriva mer om mina gamla hästhistorier? 🙂